Hej!
Hänt en del sen sist. Har haft lite problem med min odontolog eftersom jag anser att hela denna processen tar mycket längre tid än vad den borde. Har därför kortat ner tiden mellan varje återbesök från 8 veckor till 6 veckor så att man kan spänna bågarna och få allt att gå lite fortare. Det ska in en räls i överkäken igen också.. Fyfan va det suger, mina raka framtänder är i princip det enda jag är nöjd med i mitt ansikte, men aja så är det. Kan dock inte hjälpa att vara lite bitter över att jag kommer ha en massa skrot i käften på min bal osv, kan inte le med stängd mun för då ser man underbettet så mycket mer. Men för att tänka positivt så är det inte så sjukt lång tid kvar innan denna process är över. Om ca ett år kommer jag ha ett normalt underbett och ingenting förutom det kommer att ha förändrats. I min hjärna så känns det som att "så fort jag har ett normalt bett så kommer alla mina problem lösas", men så är det förstås inte. Förhoppningsvis har jag opererats innan jag börjar på högskolan och kan börja där utan att någon vet att jag ens haft underbett haha. Inte för att det skulle vara någon skillnad mot nu för det är säkert jag själv mest som retar mig på det. Varför är det så? vet flera av mina vänner som har komplex över olika saker som jag aldrig ens tänkt på hos dem. Synd att man ska gå runt och må dåligt över något så onödigt!
Hej så länge
Bild ifrån förr förra helgen när jag och mamma var i London! Så grymt bra hade vi det
Kommentera