hmm ja de va ett tag sen jag skrev nu. Detta inlägg blir inget tandställningsinlägg faktiskt. Det har hänt en grej.
Förra söndagen när jag kommit hem från Stockholm som förresten va AS NICE så skulle jag spela match. på morgonen innan matchen började jag få ont i magen men tänkte inte så mycket på det. När det va dags att värma upp kände jag hur jag började kallsvettas och kände mig allt mer hängig. Fick då reda på att en i laget var hemma i magsjuka så min tränare skicka hem mig eftersom jag vid de laget såg ut som skit och hade sjukt ont i magen... och värre blev det. Låg hela kvällen i kramper, nästa dag sov jag i princip hela dagen för att det gjorde ont bara jag rörde mig. Hade även spytt under natten, vilket inte hade lättat på trycket i magen. Mamma ringde sjukvårdsupplysningen som sa till oss att åka till sjukhuset. sagt och gjort vi åkte. Blev en del tester och en lång väntan. Efter undersökningen frågade läkaren om vad vi trodde de va för fel. Mamma sa att hon hoppades på magkatarr så vi kunde åka hem igen. Läkaren log och sa: nja inte riktigt, det är troligen blindtarmen och därför kommer du att opereras så snart som möjligt. WHAT? Jag frågade honom varför man får problem med blindtarmen, vad jag gjort för fel liksom. Tydligen är det bara ren otur om det händer en. Story of mig life typ. Jag lades in och opererades samma natt. De gjorde en titthålsoperation vilket resulterade i 3 hål i magen. Kunde knappt resa mig första dagarna, va trött och blev andfådd fort, åt knapp nåt men det gick snabbt framåt. Inget handbollsspelande på 4 veckor och serien tar slut om 3... Nu har det gått en vecka och nu ska jag snart börja jogga igen iaf. Man blir lätt trött på sin kropp ibland. Det positiva med detta är dock att jag nu inte känner stressen att man måste hinna träna, plugga och va med kompisar utan jag mår mycket bättre av lugnet.
